Normativa studier om ledarskap Àr begrÀnsade nÀr det kommer till utövandet av ledarskap. Denna uppsats undersöker vad en ledare i offentlig förvaltning gör i praktiken och inriktar sig pÄ vad sjÀlva utövandet av ledarskap kan bestÄ utav. I studien deltar tvÄ kommunchefer som studeras pÄ nÀra hÄll i deras vardagliga arbete genom observationer, intervjuer och samtal. Ur materialet konstrueras tvÄ idealtyper, praktikern och visionÀren, som ett sÀtt att förstÄ utövandet av ledarskap. Praktikern Àgnar sig Ät konkret problemlösning medan visionÀren Àgnar sig Ät utvecklingsarbete.

Denna kvalitativa studie undersöker hur praktiker inom socialtjÀnstens missbruks- och beroendevÄrd förhÄller sig till brukarinflytande. Vidare undersöks hur brukarinflytande i relationell mening pÄverkar förhÄllandet mellan praktiker och klient. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Studien bygger pÄ fem semi-strukturerade intervjuer med yrkeserfarna praktiker inom socialtjÀnstens missbruks- och beroendevÄrd. Resultatet tolkades utifrÄn relationell pedagogik som det beskrivs av Jonas Aspelin och Sven Persson samt Moira von Wrights pedagogiska rekonstruktion av G.H.

Denna kvalitativa studie undersöker hur praktiker inom socialtjÀnstens missbruks- och beroendevÄrd förhÄller sig till brukarinflytande. Vidare undersöks hur brukarinflytande i relationell mening pÄverkar förhÄllandet mellan praktiker och klient. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Studien bygger pÄ fem semi-strukturerade intervjuer med yrkeserfarna praktiker inom socialtjÀnstens missbruks- och beroendevÄrd. Resultatet tolkades utifrÄn relationell pedagogik som det beskrivs av Jonas Aspelin och Sven Persson samt Moira von Wrights pedagogiska rekonstruktion av G.H.

Denna studie avser undersöka tvĂ„ pedagogiska praktiker med utgĂ„ngspunkt i bild - och konstundervisning. Genom att intervjua en bildlĂ€rare och en konstpedagog undersöks deras arbetsmetoder och förhĂ„llningssĂ€tt till konst och bilder. Metoden som anvĂ€nds Ă€r en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet analyseras med hjĂ€lp av konstpedagogiska teorier formulerade av Anna Lena Lindberg, Carol Duncan, och Helene Illeris. Även ramfaktorteorin finns med i bakgrunden som teori.

Bakgrund: Under mÄnga Är har kvinnors kroppsideal kopplats ihop med smala modeller och kÀndisar inom reklam och media. Problemet har nu blivit vanligare bland mÀn ocksÄ. MÀnnen blir nu matade med vÀltrÀnade, avklÀdda manskroppar i samma utstrÀckning som kvinnorna blir matade med det kvinnliga kroppsidealet. Maskuliniteten har bÄde sexualiserats och feminiserats. MÀnnens ideal har under senare Är blivit mer inriktat pÄ muskler, v-form och platt mage med lite kroppsfett.

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag Àr syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnÄs genom att diskutera kulturell representativitet utifrÄn nÄgra elevers utsagor om skolans praktiker gÀllande traditioner, med fokus pÄ jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhÄllande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmÀrksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska pÄ deras skola, nÄgot som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

Syftet med föreliggande text Àr att studera om det finns ett problem i dialogen mellan (forskare)teoretiker och lÀrare(praktiker) som gör att lÀrare inte tar till sig forskning som kunde gynna fortbildning och utveckling av ny kunskap. LÀrarnas skolvardag Àr fulltecknade scheman med lektioner och administration, förhoppningsvis finns det tid för kompetensutbildning. I forskarnas vÀrld Àr reflektion och formulering av problem en del av vardagen. Det finns en generaliserande tanke om att forskare/teoretiker Àr ett skrivande folk och lÀrare/praktiker Àr ett görande folk. Att forskare sitter sjÀlva i sina torn och skriver för varandra och att lÀrare utgÄr ifrÄn att det forskarna skriver inte angÄr dem.Min frÄgestÀllning Àr följande: Hur kommunicerar forskare och lÀrare i ett samtal runt frÄgestÀllningar (satta av lÀraren) rörande deras praktik? Min empiri utgörs av tvÄ dokumenterade möten mellan forskare och lÀrare, dÀr jag studerar samtalet, vad som sÀgs och hur det sÀgs.

Denna rapport redogör för en utvÀrdering av praktisk tillÀmpning av ACTA (Applied Cognitive Task Analysis). Studien har genomförts vid Saab AB (publ) i Linköping. ACTA bestÄr av tre intervjutekniker och resulterar i en tabell över kognitiva krav. Metoden Àr speciellt utvecklad för att kunna anvÀndas av praktiker, utan kunskap om kognitiv psykologi eller human factors. Metoden Àr tÀnkt att utgöra ett verktyg med vars hjÀlp praktiker kan ta fram de expertkunskaper mycket erfarna personer besitter, för att sedan anvÀnda informationen som underlag för exempelvis systemdesign.

Föreliggande uppsats har genom en observationsstudie av 28 elever i en grundskoleklass i Ärskurs 7 i en svensk skola undersökt interaktionella praktiker mellan elever, detta ur ett genusperspektiv. Studien har fokuserat pÄ de interaktionella praktiker som bidrar till genuskonstruktion och genusifrÄgasÀttande, samt skapandet av feminina och maskulina genuspositioner i vardaglig interaktion pÄ en skola. Avslutningsvis behandlar Àven studien frÄgan om deltagarna orienterar sig mot en könsmaktsordning eller ej, och hur den i sÄ fall organiseras interaktionellt.Studien visar att elever och lÀrare bÄde orienterar mot och skapar genuspositioner inom ramen för följande interaktionella praktiker: 1) organisation av utmanande handlingar, 2) organisation av det offentliga rummet, 3) störande av ordning, 4) den interaktionella organisationen av affektiva handlingar.Inom ramen av ovan nÀmnda tema pÄvisar studien flera exempel pÄ interaktionella praktiker som Àr genuskonstruerande, genusnormerande samt genusifrÄgasÀttande. Bland annat intar pojkar det offentliga rummet i större utstrÀckning Àn flickor, vilket kan tÀnkas vara en interaktionell praktiker som Àr genusnormerande. Studien pÄvisar Àven hur feminina samt maskulina genuspositioner skapas i klassrumsinteraktionen, bland annat genom hur pojkarna distanserar sig frÄn kvinnligt kodat beteende genom att förlöjliga det.

Problematiken som ligger till grund för denna studie Àr att vi har uppmÀrksammat tendenser till att bilder och bildskapande anvÀnds som tidsfördriv pÄ förskolor. Processen och efterarbetet Àr inget som lÀggs nÄgon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande Àr av betydelse för den sprÄkliga förmÄgan hos barn.DÀrför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur sprÄkliga praktiker skapas.Med utgÄngspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fÀltanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av interaktionsanalys.I studien framkom det att pedagogens nÀrvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö Àr betydande. Slutsatsen i studien Àr att om pedagogen ska kunna skapa goda sprÄkliga praktiker kring bilder och bildskapande, Àr det av betydelse att aktiviteterna Àger rum pÄ platser dÀr det inte Àr störande ljud och spring frÄn andra runt omkring.

UtifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv Àr maskulinitet en social konstruktion som stÀndigt förÀndras i interaktionen mellan mÀn och i interaktionen med kvinnor. Studiens syfte var att undersöka hur maskulinitet konstrueras i en institutions sociala praktiker. Det undersöktes genom att söka efter vilka aktiviteter pÄ institutionen som konstruerar maskuliniteter, dvs. vilken betydelse har institutionens sociala praktiker för konstruktionen av maskulinitet? Svaren söktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, tvÄ personal och tvÄ patienter, alla mÀn.

Under vÄr avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och Àmnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskÀlla. Syftet var att försöka omsÀtta nÄgra av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vÄr utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gÄ in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var ocksÄ att se hur de teorier som vi lÀrt oss pÄ lÀrarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett Àmnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vÀnskap i var sin Ärskurs sex under den avslutande vft:n pÄ fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för.

SO(n) Àr rotationsgrupper som beskriver rotationer kring origo i motsvarande n-dimensionella rum. Vi betraktar hÀr specifikt rotationsgrupperna SO(2) och SO(3), dessa kan representera en fast kropps rotation kring ett fixt centrum i tvÄ och tre dimensioner. Att finna en representation av dessa grupper visar sig i tvÄ dimensioner vara lÀttförstÄeligt dÄ vi endast behöver en rotationsvinkel för att representera SO(2). I tre dimensioner stöter vi dÀremot pÄ svÄrigheter i form av singulariteter dÄ vi försöker avbilda med hjÀlp av rotationsvinklar. För att fÄ en bijektiv avbildning mÄste vi anvÀnda oss av Liegruppen SU(2)..

Denna studie analyserar disciplinÀrenden pÄ Uppsala högre allmÀnna lÀroverk mellan 1895 och 1927. Syftet med undersökningen Àr att studera hur ett kollegium förmedlar sina strukturerande praktiker genom disciplinering för att dÀrigenom urskilja de ideal som rÄdde pÄ lÀroverket. De disciplinÀrenden som Äterfunnits i kollegiets protokoll har i samtliga fall rört möjligheten till förvisning frÄn lÀroverket, vilket innebÀr att lÀroverkskollegiet fÄtt resonera för sin stÄndpunkt i de olika förseelserna. UtifrÄn Bourdieus teoretiska begreppsvÀrld undersöks kollegiets strukturerande praktiker och dispositioner, samt hur kollegiet förhöll sig till lÀrjungars sociala strategier. KÀllmaterialet har undersökts bÄde kvalitativt och kvantitativt.

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan pÄverka och stimulera lÀrandet hos elever. Jag har dÀrför följt undervisningen i en Äk 3 - 5 som kallas ?bildklass? pÄ Centralskolan i Kristianstad, dÀr jag försökt se vilka metoder som anvÀnts i lÀrandeprocessen. Jag har intervjuat klasslÀraren och gett enkÀter rill elever och förÀldrar. Jag har sökt svar pÄ vilka konsekvenser som följer pÄ ett lÀrande genom bilder.